lördag 6 mars 2010

Kära bekymmer!!


Ikväll har tv: gett en ordentlig kontrasternas afton! Startskottet gick med Melodifestivalen, laddade till tänderna med ostbågar, choklad och dricka hölls här både tummar och tår för dom olika favoriterna.
- Åhhh, hur kunde dom rösta fram Pernilla....?
- Ahhhhh, där försvann Underbar.....
- Nääääeee....var den där låten verkligen sämre än Timotej...??
- Haaha, tänk att Pernilla Wahlgren är snyggare utklädd till Kristin Meltzer än på scen!!
Ja, ni vet hur pratet (läs vrålen o hojtandet) går när det är Melodifestival. Åsikterna svajar höga som monstervågor och alla vill att deras favvo ska gå vidare...med en del osämja som resultat - så det är tur att man innerst inne VET att man faktiskt älskar varann ;))
Sen slängs man från detta glam och flams program rakt in i fasorna som utspelades 11 september när WTC kollapsade. Helt plötsligt hamnar diskussionerna om fula kläder, frisyrer, för mycket eller för lite smink samt Dolph Lundgrens tvåhjuling i lite annat ljus... Som förstelnad sitter man med blicken limmad mot rutan och glor tills sista bildramen tonat ut, men man tar knappt in storleken på katastrofen fullt ut i alla fall. Samtidigt som man skäms lite lätt över sina fjuttiga ilandsproblem, trotsiga barn, kvarglömd mjölk på diskbänken, röd bh i vittvätten....hrmmm...
Det är nyttigt att få sina bekymmer satta i nya perspektiv...dom blir så annorlunda och nästan små och obetydliga då... Men samtidigt så är ju mina bekymmer just det - mina!! I detta livet, i detta nu finns jag och mina bryderier...som för mej och med mina ramar mätt har en viss storlek som motiverar en viss styrka på känslan...eller hur... Att dom inte innebär att någon dör, skadas eller drabbar tusentals gör inte mina bekymmer mindre värda. Men å andra sidan, när dom blir satta i nytt perspektiv så ser man att många bryderier man har inte är så besvärliga eller hemska som man från början föreställde sej heller. Jag börjar få kläm på uttrycket "kära bekymmer"...;))

Så nått vettigt har man väl tagit in mellan glitterklänningar och betongsplitter...man får gärna ha bryderier i huvudet, men man ska inte göra dom större eller besvärligare än dom behöver vara! Fast...hur dom lyckades få Pernilla Wahlgren snyggare utklädd till Kristin Meltzer än när hon uppträdde lär gnaga i hjärnan ett tag... XD

Kramen till mina finaste

Inga kommentarer: