Karaktär...eh...var??

Har varit runt på en liten "shoppingrunda"...ja inte av den trevliga, slösa, massa onödiga plagg-typen utan mer en måste, nödvändigt, till firman-shoppingrunda. Och man blir förundrad varje gång man kommer till kassan. Upp på rullbandet åker de få, få, små pluttsakerna man pillat ner i korgen...*bipp, bipp, bipp*... åker det i kassörskans händer genom skannern... Man placerar sej framför kort-terminalen med en självsäker min för man är fuuullkoooomligt på det klara, genom överslagsräkning, att detta blir inte så dyrt...
- Det blir trehundratjugosjutusen fyrahundraförtionio.....och femtio!
Eller...ja hon kunde lika gärna sagt den summan, för det hade INTE varit MER chockerande!! Hur kommer det sej att detta alltid händer...man tror man har stenkoll på vad man handlat, inget extremt dyrt, bara saker man behöver, jämfört priser och kvalitet för att vara ekonomisk, ändå blir det alltid dyrare än förväntat. =S
Med ett, i egna ögon världsvant leende- i kassörskans ögon skrämmande psykopat-min, försöker man samla ihop ansiktsdrag och kroppstentakler för att dra kortet genom terminalen så man kommer ut fortast möjligt! Snabbt som ögat rafsar man ner sina varor i en kasse (som man senare upptäcker man inte betalt för och mår lite bättre)och skyndar sej ut till bilen för att lusläsa kvittot...för visst måste kassörskan ha slagit fel, lagt till varor som inte fanns på bandet eller åtminstone lurat en på pengar på nått vis??? Det kan ju inte vara så enkelt att man höll räkning endast fram till de sju sista varorna...som i regel består av allt godis man plockat till sej framför kassan medans kön lååååångsamt ringlar sej fram!! Hrmmm... =P Det borde vara förbjudet att parkera allt godis i en rad framför kassan, för oss svaga och karaktärs-slöa (ja, slö, inte lös...för helt utan karaktär är jag inte) människor att fingra och botanisera mellan, medans man långtråkigt väntar på att få komma ut ur affären. Nää, där borde det bara få finnas tråkiga men nödvändiga saker som....djurfoder, kattsand, rengöringsmedel, underlivstvålar och kanske grönsaker...allt sånt jag nån gång emellanåt borde köpa men sällan gitter leta upp. Tänk vad mycket billigare, och rent utav nyttigare, jag skulle komma undan då...!! Vart finns förslagslådan på ÖB tro, jag känner att jag vill bidra...XD

Kramen till mina finaste =*

Omtanke...eller ego...??

Måste ge en varm, kärleksfull tanke till min man som till min stora glädje...tillika önskan...lämnade bilen hemma så jag på minst besvärliga sätt kan ta mej till stan med tre av fyra busar! Jag är inte förtjust i bilanvändande på småsträckor inom stan, men för att hinna...och för att de små ska orka...är det ibland en nödvändighet. Det tar på små, korta ben att vandra eller cykla hemmifrån, till tandläkaren, till fiket, till affären och hem igen! Särskillt som hemresan stretar ganska så uppför.. =S Det tar även en hel del på mamman som har en fripassagerare därbak, vilket verkligen känns på hemvägen... >8-P
Men, med en omtänksam, generös och vänlig man som min (JA, vältrimmad i fru-önskans-uppfyllande alltså) så lämnades bilen hemma för klanen att nyttja fritt...själv gränslade han sin trogna moppe och puttrade iväg för att jobba! Kan man annat än känna en varm , fluffig känsla i bröstet och tänka...NU har han gjort sej förtjänt av en Chai när han kommer hem!! För det kan ju inte vara det fina vädret som lockade fram moppekörandet...eller hur... ;))

Kramen till mina finaste =*

Spegel, spegel på väggen där..

Idag har vi roat oss med frisering på hög nivå. Viggo som tröttnat på att luggen hängde i ögonen krävde en klippning...före dagis till på köpet, för man kan ju inte gå dit som en slusk heller... ;) Så det var bara för Mamma Mångkonstnär att samla upp ögonpåsarna från backen och leta upp hårtrimmer och sätta igång.
- Åh, det är ju den som pappa skäggar sej med!
- Ja, fast den är egentligen till håret...
- Ja men pappa har inte så mycket hår, det är nog därför han lånar den och skäggar sej med!
Vem är man att argumentera med en blivande sex-årings logik före klockan åtta på morgonen? ;) Och efter väl och noggrann trimning överallt på skallen, fram o bak o upp o ner o på sidorna.... så var det dags för en pirrig kille att ta sej en titt på reultatet i spegeln. Han sträckte på halsen som en giraff, tittade länge och väl på sej själv och utbrast till slut:
- Herreguuud mamma...jag blev ju helt skiiiitsnyyyygg. Nu kommer nog mormor att svimla av på dagis när hon ser hur snygg jag är!!!
Varpå avundsjuk syster Taggtråd lite truligt passar på att infoga:
- Tjejor ska ha långt hår, så jag e oskå fiiithnugg för min mormor, och rosa!!
Visst blir man avundsjuk på barns underbara självförtroende och oförstörda självbild ;) Själv tittar jag mej i spegeln och skriker till av skräck varje morgon, innan mina sömndruckna ögon är villiga att erkänna att det faktiskt är jag själv som stirrar tillbaka...*suucka* Nåja, som min äldsta dotter säger..."vad ska du vara snygg för, du är ju gift och har Peter"...så jag tröstar mej med tanken att hans försvagade syn säkert följer min ungdoms förfall...vilket innebär att i nåns ögon kommer man att vara evigt ung och vacker...va skönt! XD

Kramen till alla mina finaste =*

Ryggdunk...nej tack!!

Ett halvår kvar tills alla människor i Sveriges rike ska vandra lämmeltåg till valurnorna för att nyttja sin rätt att själva välja vilka som ska styra landet åt oss!! Hoppas verkligen att det blir lämmeltåg i år för av födsel och ohejdad vana är jag av de åsikten att oavsett vad man röstar - om man så röstar blankt - ska man gå och rösta. För att vi har rätt att göra det, tänk så många som inte har den möjligheten att få säga sitt! Dessutom skulle ett lämmeltåg av människor som vill bli av med den sittande regeringen se sweet ut....jag och Reinfeldt är inga kära vänner precis! Jag kan inte för mitt liv få ihop hur man kan kalla moderaterna för "det blå arbetarpartiet"...sen när har dom nånsin stått på dom små människornas sida??? Någon?? Att slänga till den hårt arbetande massan några småpotatisar slätar inte över det faktum att det ges mest till de som redan har. Givetvis på bekostnad av de som lite, eller rent utav inget, har! Sverige mår dåligt och det är inte enbart världsekonomin som åsamkat det...I våra tider är det kanske svårt att ordentligt har reda på exakt vad de olika partierna står för, men den stora skillnaden mellan rött och blått är lätt att se, och jag är hoppfullt fast i min övertygelse om frihet, jämlikhet, rättvisa och att landet Sverige, och majoriteten av dess invånare, mår bäst och frodas mest under en RÖD ledning...det är upp till folket att se till att politikerna kommer ihåg sitt uppdrag!! Lite mer syd-europeiskt temperament efterlyses...ta lärdom av fransmännen!!

Kramen till alla mina finaste =*

Effektiva meddelanden...

Jahopp, då har man varit i Halmstad och visat upp sin bästa sida...(förvirrad, klädosynkad konstnärs-själ) X´D I akut brist på cykel var det tvunget att ta tonåringen till Biltema för ett litet inköp och givetvis strosade vi runt i godan ro och tittade lite på ditten och lite på datten. Cyklarna sprang ju inte iväg nånstans direkt, och vi var helt övertygade om att man helt sonika talade om i kassan vilken cykel man var intresserad av så hämtade dom den...eller nått åt det hållet...!! Ouups, lite fina kritor till knoll-å-tott trillade ner i korgen...ett gäng textilpennor för att skriva på t-shirts, perfekt till både yezD och Dagsås Hillbillys...och givetvis en snajsig jobb-väska till mamman, som både rymmer verktyg o material samt dessutom ser lite smått professionell ut (gillar) Vi irrade oss in bland elgrillar, grillplattor, cykellampor och lås....och rätt som det var släcktes alla lampor i butiken!! Vaaaa...vad händer...förvirringen blev total. Men det visade sej att klockan blivit stängningsdax medans vi lullade runt i bästa GeKå´s-lunket...och man kan inte annat än hålla mmed...släcka belysningen är ett mycket effektivt sätt att få ut alla kunder snabbt!! XD Väl i kassan betalar först den ömma pappan sina saker, som till namnen nästan lika gärna kunde tillhör mammans varor: primer, spackel, coating.... sedan mammans ;)) Sen var det då cykeldags! Och eftersom vi inte hade några varor på bandet blev vi först hel-ignorerade då kassören helt sonika började skanna in varorna som tillhörde gubben BAKOM oss...
- Ursäkta mej, men jag tror vi var före....!!
- Jaha, säger den lätt undrande kassören som inga varor ser att skanna.
- Jaaa, vi vill ha en cykel...*stirrar uppfodrande på kassör*
- Jaha, men det tar du inne i affären, borta på kundservice....
Men f-n vad bra då...eftersom affären var släckt och stängd och alla små arbetsmyror var borta med vinden, bortsett från killen i kassan! Borde man inte sätta upp nån slags skylt om detta så man vet...?! "Cyklar köper ni av kundservice".....skulle vi nu ha åkt till Halmstad för att köpa en nedra cykel och behöva åka hem UTAN....detta var ju inte sant!!!
I full galopp löpte vi gatlopp bort till reklamationsdisken och fick till slut haffat en kille i Biltemakläder som försökte smita förbi och gå hem....
- Hallå, du killen där, ropade mamman som vägrade åka hem utan cykel!
- Kan du hjälpa oss tror du, fortsatte hon när killen kom fram, vi missade att man skulle köpa cykel här borta, vi trodde man gjorde det i kassan....och nu är det alldeles stängt och jag har kört ända från långthärifrån för en cykel. (Vaddå spela fullkomligt dum i hela huvudet...?) Och efter vi lovat att ta en försäkring också, hämtade killen glatt en cykel till oss...som vi ute på parkeringen fick packa upp ur sin kartong och hänga ramen på cykelställ och slänga de lösa delarna i skuffen...för saaben är rätt stor, men inte en kombi =S Till securitas-mannens stora förnöjsamhet där han satt och kollade in våra förehavanden i sin lilla, diskreta väktarbil, JA, vi såg hur du skrattade när vi fotade pappans cykelhemfraktnings-elände ;)
Tillslut kom vi hem...med cykel, proffs-väska till mammans jobb och pennor som vi ska skriva på tröjor med imorron. Och med det finns det bara en sak att tillägga....

....kramen till mina finaste =*

familjefoto!

En kär vän till mej gjorde en gång ett odödligt uttalande som är sååå älskat...och jag har länge velat få "till" det bildligt talat!! XD Och när vi bestämde oss för att försöka samla hela klanen på en bild...det ska änglarna veta att det inte finns många av det slaget...insåg vi att vi äntligen lyckats ;) Och här har ni resultatet...visst blev vi bra, trots att en person saknas...?? Vi lämnar det dessutom upp till var och en att gissa VEM som inte fick plats i bild...
Varsågod Laijza: "Ass as in asshole....." - klantolkningen X´D

Kramen till alla finaste =*

Själv-lyx o ego-presenter - JATACK!

Sladdar in på en glödande skosula för att sätta några radet på pränt. Har en hel del på gång idag, men det är kära bekymmer. Jobbar på med allt som hör yez D till...visitkort, planch-material...kluringar på web-butik och... ja, samtidigt ska det produceras lite, ingen vits med butik om inget finns att displaya ;) Och på tal om display är även det en sak som planeras för, en display på ett ställe i stan så jag kan visa upp mej för lite större massa...och så har jag ju Fika-försäljnings-premiär-dejten att planera för också..!! Men där har jag i alla fall löst lokalfrågan, så nu kan ni storma in hur många titt-o-beställningssugna fans som helst...I am redo!! ;)
Annars så lunkar livet sin gilla gång idag med städ, tvätt, hostiga barn, dagis- o tandläkartider som avbokas, läkartider som ska passas...jaaa, ni vet att sånt där man säger varje dag att " nu ska jag..."...fast som man när kvällen kommer insåg att man inte gjorde ;) Lat - trött...?? Jäkligt glömsk, brukar jag kalla det. När det gäller glömd tvätt kör jag stenhårt på stenålderspoängen... varför ska jag behöva jaga upp, fälla och släpa in tvätten i tvättstugan...jag är ingen stenåldersjägare. Finns ingen tvätt i tvättkorgen behövs det mao inte tvättas...right - ;)
Idag ska Doktor Maya få ett Klanbesök, som vi hoppas ska ge svar på en hel del frågor!! Dessutom kommer det troligtvis att ge ett par nya klackade basket-kängor i jeanstyg...och det är ju lite sweet , tröstpris, duktighetspresent...kärt barn har många namn men innebörden är densamma --> läkarbesök är en bra anledning till att skämma bort sej själv, utan dåligt slösa-samvete...eller hur XD
Mer själv-lyx åt folket...

...och kramen till mina finaste =*

Dum - dummare - Bjästa...

Sitter fortfarande och känner hur ilskan pyser omkring inuti efter att ha sett kvällens Kalla Fakta som handlade om "Den andra våldtäkten"...grabben i Bjästa som trots fällande dommar i TVÅ fall anses av det lilla samhället vara oskyldig, och två stackars flickor som fallit offer för honom som anses vara lögnare och hanteras som skit!! Vet inte vad som gör mej mest upprörd...det faktum att ingen av de viktiga instanserna tog ställning MOT det skedda, att byn spred skvaller högt och lågt via nätet som tolkades som sanningar, att killens mamma ledde hetsjakt på nätet MOT flickorna för att fria sin son eller prästen som trots besökförbud släppte in killen i kyrkan till skolavslutningen för att fira med sina gamla klasskompisar...vilket för övrigt ledde till den andra våldtäkten...av en barndomsvän...trevlig vän...not!!
Jag kan inte förstå hur i helvete, rent ut sagt, vuxna människor på fullaste allvar kan påstå att fjortonåriga flickor hittar på sådana här historier för att tjäna pengar, eller "ge igen"...eller ens föra fram en åsikt i stil med att flickorna bara är lögnare och förtjänar att bli våltagna "på riktigt" så dom fick känna hur det verkligen känns!!! Vad händer med vårat samhälle??? Vad är det för fel på folk?? Hur skev är världen när man kan dömmas för två brott...upp till högsta instans...och ändå hyllas som nån slags hjälte?? (Man undrar ju verkligen om vettigheten att ens fundera på att legalisera syskon-sex...är folk inte tillräckligt dumma i huvudet ändå!!)
Har bara en sak att säga utöver det jag redan satt på pränt....Bjästa och Oskars föräldrar...SKÄMS!!! Hade min son burit sej åt på detta viset hade han då fankemejjen INTE fått nån jäkla "hyllnings-sida" på Facebook utav mej i alla fall....snarare en riktigt fetelasse-omgång bältes-rapp över arslet för att han trots mina ansträngningar inte har en bättre kvinnosyn än så!! Till flickorna J & L, som fått lida på grund av folks inskränkthet och skvallerglädje...ALL HEDER ÅT ER...ni ger hopp om framtiden och är en stolthet för den kvinnliga befolkningen...ja, för oss med hjärnor som sitter på rätt håll!! Kärlek till er.....

...och kramen till mina finaste =*

Multilingual eller bara obegriplig?!?

Nu har jag väl fått att bita i efter att skämtat om mina barns fejkade hårfärger...Zelda har börjat med hemspråksundervisning...i turkiska...så snart har jag en dotter till som jag inte begriper vad hon säger! ;)
Bästa kompisen på dagis tycker tydligen inte det är roligt att gå ensam på hemspråksundervisning när alla andra får hoppa runt och busa och ha kul. Men Zelda, alltid pigg på nya saker, tyckte det verkade superkul och började följa med. Och nu är dom två söta fyra-åriga flickor som lär sej turkiska på dagis... XD
Idag kom sötan hem med en stencil med obegriplig text och berättade glatt att den visade på olika flaskor som kunde finnas hemma, som små barn absolut inte får röra:
- För då smälter händerna!!
Jag tittade på den färgglada stencilen med den obegripliga texten och insåg att jag får ta henne på orden, för det gick inte i min vildaste fantasi att utläsa vad som stod...XD Och med tanke på fröken Taggtråds rätt vidlyftiga attityd och ovarsamma handskande med sanningen kan hon dra till med näst intill vad som helst XD Så nu har jag fått ytterligare en uppgift...för hemspråksundervisning ges ju för ett levande språk i hemmet...var sjutton hittar jag en turkiska-kurs för resten av klanen tro...? Och när man ändå är i farten, finns det en i Tonåriska också...? X`D

Kramen till mina finaste =*


PS: Jag har förövrigt visat lite Helander-go och gjort hemmarullade mormor-köttbullar idag (se bild)...och dom blev gooooodaaaa!! *smaskigt*

Glass mot Framsätet

Barn är underliga och roliga små varelser, Zelda då mer regel än undantag...men även brorsan hittar svar på tal emellanåt ;)
Storebror Viggo ligger lite sjuk i feber och hosta efter influensasprutan och får päronsoda i god mängd, detta observeras och uppskattas inte av lillasyster Taggtråd som högljutt kommenterar:
- Varför får bara Viggo många drickor... *host, host, hörvel* ...jag e oskå fuk...*host, host*...å hostar!! *tittar på den ömma modern med stooora violögon*
- Är du sjuk också???....men....då behöver ju inte mormor hämta dej till dagis imorron...??
-Åhhhhh....*djup suck* Och efter en millisekunds funderare:
- Nämen...det blir ju roligt!!
Lite senare innan sovdags hör man så Taggtråden förnöjsamt tetas lite med den lätt medtagna brodern:
- Stackars dej Viggo....som e fuk...då får JAG åka fram i mormors bil till dagis!!
En dov host-hes röst från under täcket i underslafen svarar:
- Gör du det...jag får va hemma med mamma och äta massor av glass...
Kan undra vem som var mest nöjd med sin morrondag när John Blund hittade in med ögongruset XD

Kramen till mina finaste =*

Handmade, exclusivly...with love!!

Glad, gladare, gladast, Jess....japp så ser det ut idag. Har från ett mycket uppskattat håll och under lång tid fått super-stöttning och pepp i min smycketillverkning. Coaching i både planering och arbete men framför allt i att lära mej prissätta det egna arbetet, vilket är MYCKET svårt...men nyttigt!! ;) Har nu dessutom oväntat fått en beställning...mycket uppskattat, galet uppskattat...och det gav en hint om hur mitt arbete bör uppskattas, värderas och prissättas. Jag har fortfarande behov av att nypa lite i armen för att se om jag är vaken XD
Så med denna oväntade ego-boost kavlas armarna upp... >;-P...nu väntar snabb leverans på beställt jobb..och sen gäller det att ta tag i Plansch-skapandet och planeringen för display av mina alster på ett ställe i stan! Kan leda till mycket... "Fikadejt med Guldkant" är ju också ett jobb-projekt som är inplanerat till påsk och kräver lite förberedelse!! Och så smids nya planer på fortsatt utveckling av tillverkning... >8-S Alltsammans kära bekymmer och jag börjar nog våga tro att det som började som min lilla smyg-hobby ska kunna utvecklas till nått fantastiskt...exklusivt, hangjort...med kärlek...min kärlek!!

Kramen till alla mina finaste =*

PS: Behöver ni coaching har jag namn o nummer till den bästa ;)

Sovmorgon...va??...vad är det??

Väcktes av en Zelda som talade om att det minsann var morgon, för det var ljusigt ute...ett trött och grusigt öga på en klocka sa att jo, det var förvisso morgon...men tidigare än skam med tanke på att det var lördag. När en sovmorgon äntligen är legal borde det vara förbjudet med pigga barn före klockan sex...eller sju, åtta och nio också för den delen!! Nåja, efter två timmars duracell-prat från den morgonpigga dottern och tecknat på tv:n fick jag lov att erkänna att somna om...det skulle det knappast bli tal om...så det var bara att släpa den motsträviga kroppen till bryggaren och hitta morgonens första stora mugg. Efter den var tömd...och påfylld igen var ögonen åtminstone så pass öppna så man kunde sätta igång lite tillverkning, med en försäljnings-fika-dejt inom snar framtid är det en bra idé att jobba på så allt det nya får en chans att visas upp! ;) Så under fortsatt turbo-prat från dottern om allt från Fåret Shaun till bollar på huvudet blev det ett par timmars produktivt team-work! ;)
Till slut flyttade Zelda sina gracer till den ömma fadern som hon högljutt beklagat sej över då han inte bara är snål med sängplats...han fiser också (självbevarelsedriften e högt utvecklad hos vissa XD)...men nu var det väckningsdags...och jag hörde hennes turbo-prat dämpat försvinna in i sovrummet.
Resten av dagen förflöt med stora mängder Zelda-prat men under stillsamma former. Bortsett för ett breakdown över pappans uteblivna uppskattning för vacker dans framför tv:n när den tittas på XD, för att sedan avslutas...till knoll-å-tott´s stora glädje...med "pizza-night" (för omväxling skull med två tonårsflickor deltagande)...och givetvis Lisbet Salander å tv!! (älska)
Och äntligen...efter femton timmars ljuvligt, men uttröttande duracell-prat kan mamman få stänga ned öronverksamheten, krypa ned i sängen och slö-titta på tv innan John Blunds gruskorn gör susen...och hoppas på en sovmorgon imorgon. Kanske, kanske har batterierna i duracell-dotterns turbo-tunga börjat sina. Om inte så finns ju fjärrkontrollen en armlängd bort... XD

Kramen till mina finaste =*

Happy Birthday to mee...

Japp, så vart det dax.. det är nu 35 år sedan min mor på tågstationen vinkade av mannen som var med om att tillverka mej(dansbandsmusiker, på väg på turné till min mors stora glädje för vem vill ha med en långhårig, permanentad, övervintrad hippie till BB?), huttade i sej en rejäl sup ricinolja, gav sej ut på en promenad runt fästningen för att slutligen hamna på förlossningen med mej halvägs ute! Ja olja tenderar ju att ha den effekten ;) Envis som hon var skulle hon tvunget sätta sej en stund i rökrummet, gu´bevars att inte få blossa i alla lägen, det var ju sjuttiotal!! 8-S Tills en manhaftig sköterska sa till henne att det nog var dags för Gröhnborg att hoppa in i förlossningssalen eftersom halva jobbet redan var gjort när hon kom in!
(och folk undrar vem man e lik..hmmm)
- Jag ska bara röka färdigt, svarade min ömma moder (låter det beteendet bekant, Klaninvigda XD), fimpade, sa hejdå till den blivande mostern och gick så in i salen...för att sex minuter senare vara stolt mor till en ljuvligt fet och skelögd dotter med ett halvt bakhuvud!! Som ni förstår - något bara en mor kan älska XD Nu fyller den lilla gullegrisen alltså 35 år...fortfarande älskad av mor (men, vad tror ni...enda dottern ju)...men med något lite mindre skelögdhet och bäbishull XD
Happy birthday to mee....

...och kramen till mina finaste =*

PS: Nu har även JAG CoffeeCard Camilla...ses på en latte på Espresso House ;))

Bajsande Basselusker

Barn kan vara sååå underbara!! När sjukhusbesök, huvudvärk, allmän glömska och förvirring frestat på den ömma moderns såväl förstånd som tålamod och kärlek och man halvligger där i soffan och känner sej som ett utsketet äpplamos, gammal, sliten, rynkig....ja helt enkelt äldre och skrumpnare än nånsin förr...dessutom krass och jävligt klen (sabla huvudvärk)...att då få en gooding som kryper upp och pussar en i pannan kan vara så gudomligt...och underhållande... ;))
- Är du sjuk i huvudet, mamma..? XD
(ja vad säger man...jag är ju sjuk, och det är huvudet som värker. Hmmmm...;)
- Jaaaa, det kan man kanske säga...
- Du har nog fått in basselusker där...in genom ditt öra och in i hjärnan....och så sitter dom där och äter - basseluskerna....och bajsar på din hjärna. Det är nog därför du får ont!!Bajs måste komma ut, annars gör det ont!!
Säger barnet som upplevt förstoppning!! XD Och, jaa, vem fasen vet?? Det är en förklaring lika bra som nån annan just nu ju...basseluskförstoppning i huvudet ;)
- Känns ditt huvud bättre när du ligger i soffan, mamma...
-Jaaa, det gör det....mamma börjar bli lite gammal vet du....
Och då kommer det...det underbara...det ljuvliga att få höra...en fröjd för det slitna, trötta modershjärtat...
- Men mamma, du är inte gammal...det blir du aldrig!!

Underbara, ljuvliga barn...dom kryper under huden på en, promenerar på nerverna, terrar ihjäl en...och säger dom mest underbart snälla sker som ingen annan nånsin skulle säga!! <3

Kramen till alla mina finaste =*

Betungande Selma...

Jag förstår inte riktigt denna iver att förvandla alla sedlar till mynt. Var i ligger det vettiga i att istället för att göra pengar lättare att ta med sej så gör man dom tyngre...mer växelskrammel i fickan. Varför???, jag gillar mina papperslappar i fickan...smidiga är dom att fästa i födelsedagskort också. Först var det femman...var vad det för fel på den?? Lätt gulfärgad och grann byttes den ut mot ett stort silvrigt mynt. Sen var det tians tur..."den gör vi till en "lyxig" guldpeng....så kan vi göra en tjugosedel istället som ser nästan likadan ut, fast med Selma på". Jaha...och nu då....nu ska Selma också bort...istället ska byxfickorna tyngas ner av ytterligare ett mynt...tjugomyntet! Är det ett försök att skilja ut fattiglapparna från de andra, räcker det inte med att klasskillnaderna visar sej i tandhygien...det ska även visa sej i hur väl man bär sina kläder: de med gott om pengar rör sej smidigt med papper i plånboken medan vi andra släpar både arsle och byxor i backen på grund av alla mynt =S Eller har helt enkelt Noor rätt i sitt uttalande i P3...är det ett försök av "hetro-maffian" att bli av med Selma på sedeln efter hon outades som lesbisk XD Kommer tjugomyntet bli den nya "guldtian": "Åh, vad billigt, bara ett tjugomynt"?? Och hur kul blir det att ge bort ett gäng tjugor i present i ett kuvert när tjugan bli ett mynt...jag menar...hur orkar man ens bära det med sej till kalaset?? Många frågor ;))...men hur som helst tycker jag det är en dum, dum idé framlagd av dumma små män som borde ha bättre saker för sej för den lönen dom uppehar...dom kommer troligtvis aldrig ens att komma i kontakt med ett tjugomynt i vilket fall som helst ju! Ja mer än jubiléumsmynt då ;)
Hoppas förslaget röstas ned... =;-P
Nej låt oss få behålla våran pappers-Selma...så betungande är hon inte!! Dessutom är hon så smidig och grann i solfjädersform i barnens kalas-kort ju...hur veckar man ett mynt?? >8-S

Kramen till mina finaste =*

Å Punkbyxor åt mor....

Det är ett konstigt fenomen hur man med ålder blir mindre nogräknad...eller mindre nogräknad med kanske... ;) Min äldsta dotter tillbringade en hel dag i Göteborg och framför allt då shock,THE punkshop no1, för att införskaffa avslutningskläder. Väl hemkommen efter många bravader...ni kan ju tänka er två tonårstjejer på vift via tåg o spårvagn till, i och från Göteborg XD...hoppar hon in i sitt rum för att prova och visa upp. Efter ett litet tag dyker hon upp i vardagsrummet med ett par skottsk-rutiga byxor i näven, slänger dom på mej och säger:
- Här...!! Det e mina avslutningsbyxor jag köpte, men dom va för små så...GRATTIS PÅ FÖDELSEDA´N du som har ett litet arsle...!!
- Jahopp....eh....tack då...!?!
Min födelsedag är om tre dagar, dessutom gillar jag ju inslagna paket, kanske med en liten blombukett till...men... XD Nåja, en present är ju alltid en present, inslagen eller inte. Och med tanke på så ska jag väl vara väldigt nöjd med att överhuvudtaget FÅ en present av min tonåring. Och dessutom...hur många mammor får ett par skottsk-rutiga punk-capri med svarta fusk-hängslen i 35 års-present av sina tonårsbarn....??
Näää...vid närmare eftertanke var det ju faktiskt riktigt snällt...även om det inte var med mening...och som sagt, med åldern blir man inte så nogräknad...eller...?? XD

Kramen till alla mina finaste =*

StarGate eller röntgen??

Jaha...hemkommen från sjukhuset alltså, gott!! Vaknade upp igår med en fullkomligt obeskrivbar illamående-framkallande huvudvärk. Försökte ta mej ur sängen utan några vidare resultat, benen lydde mej inte...och när jag med stöd lyckades få huvudet i upprätt läge protesterade magen på det sätt upprörda magar gör....tillbaks till framstupa sidoläge i sängen alltså. Mannen ringde sjukvårdsupplysningen som svarade:
- In till sjukhuset, kan hon ta sej till bilen själv eller ska vi skicka ambulans?
Ambulans, tänkte jag, ja men dom har väl ändå viktigare saker för sej än att hämta en lam, kräkande Jess! >=-P
Men efter ett tappert försök att ta sej på sina egna ben till bilen var det bara att snällt lägga sej ner på hallmattan i sidoläge och vänta på ambulansen. Och dum som man är tänker man när man bärs ut på bår "jaha, nu får grannarna nått att prata om...skvallertackor" Väl framme blir det rushen värre...kanyl i armen, det känns som dom tappar mej på mer blod än min kropp innehåller, en skallröntgen bokas och en dos morfin ges genom armen till min stora panik...har svårt för det här med intravenösa mediciner..."du e väl säker på att du vet vad du gör va" hör jag mej själv säga till sköterskan. Dum fråga eller hur...?! Vad skulle hon svarat???
- Nä, jag har ingen aning, jag tror jag håller på att döda dej med en överdos...=S
Och så var det dags att komma till röntgen...i sällskap med en trevlig och snabb vaktmästare tog vi oss genom korridorer och med hiss till rätt dörr! Och vad ska man säga om en skallröntgen...med morfin i kroppen flabbar man hysteriskt och känner sej som man ska åka igenom stargate! XD Vet inte vem som hade den roligaste upplevelsen, Jess eller personalen... XD Men allt gick som det skulle och så var man på väg till akuten igen. Väl där fick jag besök av inte bara en utan två doktorer! I normala fall hade detta gjort mej aningens orolig, men inte idag...glatt gick jag med på att göra ett ryggmärgsprov. Jag gick till och med med på att göra det utan bedövning...jag...kanylfegisen!! Nånting säger mej att det var morfinet som talade...inte jag! ;))Men provet togs och allt gick bra, sen följde ytterligare väntan på alla provsvar...men nu fick jag ialla fall lov till att sova en stund, tack vare att mannen satt med mej och höll koll...va bra...zzzzzzzzzzzzzzz.
Slutligen hade alla provsvar kommit och allt man kunde konstatera var att jag vare sej hade hjärnblödningar, tumörer eller inflammation. Det är alltså inget livshotande och därmed....*halleluja-moment*....fick jag åka hem! Så med piller på fickan, recept till apoteket och uppmaningar inför fortsatt utredning lirkade jag på mej mina chockrosa inneladdor och stapplade ut från sjukhuset till väntande skjuts, med mannen som levande stöd! Och så vart det med det!! Kanske är det migrän, kanske är det hårfärgningen som trängt in i hjärnan XD...kanske är det nått heeeelt annat...det ger sej framöver XD Just nu försöker jag inte fundera så mycket utan bara vila (inte lätt när man har så mycket på G) läka efter ryggmärgsprovet (respekt till alla som gör det regelbundet) och är väldigt nöjd med att vara hemma...att man dessutom blir lite bortskämd av sin klan gör det inte mindre bra heller ;))

Kramen till alla mina finaste =*

PS: Håller ställningarna i din anda morfar, akuten blir roligare med humor

Tillfälligt avbrott

Har under helgen haft ett tillfälligt ofrivilligt avbrott i skrivandet denna helgen på grund av sjukhusbesök. Men nu e Jess hemkommen igen...om än lite stukad, öm, och perforerad av stick...;S
Så nu intas ryggläge för kvällen, en god kopp choklad och dom ömma omsorgerna av min underbara klan. Och förhoppningsvis är nog fingrarna vässade till veckan igen...hoppas jag! =))

Kramen till alla finaste ;*

Logi...vaaaad??

Först har man inget att göra, man sitter och gäspar, kliar sej i huvudet och beklagar sej högljutt för man har iiiingeeentiiiing att gööööraaa......*suuucka* Och simsalabim...helt plötsligt är man överrröst med saker som behöver ens uppmärksamhet....hur kommer det sej?? Är det nån liten tomte på taket som ser att man lojt lutar sej tillbaks i favvofotöljen med en nybryggd kopp och tänker att..."nej så fasen heller..."eller är det nån som tjyvlyssnar, är hemmet fullt av dolda buggar...?? Var det nån som missförstod mitt klag och tog det på allvar, jag bara skojade...lugn o ro är bara bra tack...!! För inte kan det väl vara så att jag har förlagt mina måsten, gömt dom, glömt dom...haft för dålig planering på logistioken helt enkelt!! Näääeee....inte jag....(jo, så är det men det låter bättre om jag ljuger ;))
Om jag ändå bara låtit bli att tala om att jag ingenting hade att göra...det blir så chockartat för min klan med dessa tvära vändningar...ingenting, ingenting, ingenting....eh....hur mycket som helst!! Jag och ketchupflaskan kan slå oss ihop! >;-P
Men nu är det ju kära bekymmer jag har...och mycket av det hänger ihop med mina karriärsplaner. Så man gillar läget, funderar lite senilt på om man hunnit hushållsbestyr och annat...äter när man kan och sover ytterst lite...jo, alla Jess´ bra planer tänks ut mitt i natten, eller möjligtvis tidig morgon. Nattuggla av födsel o ohejdbar vana, vare sej man vill det eller inte...och kommer jag på nått måste jag genast slänga benen över sängkanten, grabba block o penna och skriva, skissa...eller njaa...klottra nått halvläsbart iaf...innan man kan köra nosen i kudden igen. Och som tur är har jag full stöttning av min klan som tycker det är jättekul att bli involverade i mammans nya karriär i form av modellande, levande reklampelare och liknande. Jag misstänker att dom även skrattar rätt gott åt den redan så glömska moderns nya höjder av total förvirring och tankspriddhet...men det kan jag bjuda på... =D Och med dessa rader på pränt har jag inte tid att sitta här och filura...logistiken väntar...får nog bli en chai-latte på det, medans jag hittar en lösning...för jag har ju så liiiiteee attt göra!! XD

Kramen till mina finaste =*

Upphittad förkylning återlämnas UTAN beskrivning!

Klanen har tydligen fått en borttappad konstig förkylning på halsen...ja och på öronen, magen och huvudet också, för all del. I flera veckor har den turats om att gosa med medlemmarna och nu börjar jag bli lite trött på den...ingen som saknar den så vi kan lämna igen den?? Man känner sej äntligen efter nån dags ryggläge lite piggare och börjar så smått planera för vardag...DÅ...smyger en difus huvudvärk över en, öronen vill inte riktigt gå med på att tryckutjämna och näsan börjar sakta täppa till sej!! Jaha, då tar vi en vända igen då...sniff, sniff, snurvel, host, host... 8-S
Samtidigt har taggtrådsdottern en släng av jojo-feber! Pigg och allert tjej, ända tills hon helt plötsligt somnar mitt i leken...för att efter ett par timmars sömn vakna upp pigg och allert...tills nästa febertopp tar ut sin rätt. Stora sonen dras med en enveten magvärk som även den är av släktet "jojo"...ena dagen är den där med full styrka, för att efter ett eller två dygn verka borta...för att plötsligt hoppa fram från under sängen eller nått...och slå ner som en spikklubba på buken igen. Den enda i klanen som verkar vara helt opåverkad av denna irriterande snyltgäst är äldsta dottern...helt snorfri och oöm och feberfri vandrar hon glatt till skolan varje dag och lämnar oss andra, i kanon lidande infektionsmonster, åt vårt öde...det är tacken för tre timmars förlossningssmärta det =;-S För inte är det väl så att hon tänker som var och en av oss andra att man håller sej borta från infektionshärden så man får ha kvar friskheten...näää...det måste bero på egoism och elakhet, brist på empati för lidande klan...eller hur..? ;))
Dagens ungdom...mutter, mutter... >:-P
Nåja, det är bara att fortsätta intagen av ibumetin, chai-latte, vitlök, honung, flädersaft och allt vad vi gått igenom i huskursväg...tror rent av att en liten ren en går ner i ren desperation! ;)
Så som sagt...är det någon som vet med dej att dom förlagt en barnkär och människoälskande, social, enveten, kramglad, uttröttande förkylning någonstans så är det bara att höra av sej...ingen beskrivning behövs för tillbakalämnande, jag lovar!!

Kramen till mina finaste =* (nej, det är inget nätvirus...så pussen smittar inte)

Bite Me...You´ve Been yez´D ;)

Jaha, då har hela dan gått till fix och don med mitt hjärtebarn...jess*design. Att börja utveckla min hobby till ett fungerande enmans företag har visat sej vara ett...mindre företag!! ;)) Först är det produktion att hinna med...fast huvudet är så sprängfullt av ideér så det råder ingen brist på material direkt. Samtidigt ska man försöka tänka ut vart man vill styra kosan med det man pysslar med...ska det bara stanna vid hobbyverksamhet, eller är detta något jag vill försöka försörja mej på...och hur?? Vilka steg tar man, och åt vilket håll, för att få ihop en fungerande affärsplan...??
Ideérna frodas kring det också...möjligheterna är både oändliga och svindlande när man spånar iväg...!! 8-)) I tanken finns det ingenting som är omöjligt, som Gunde sa ;)) Men...det gäller ju att hitta en lagon hastighet att ta sej fram genom snårskogiga djungelstigarna på...så man verkligen landar, kanske inte just där man tänkt sej...men inte så värst långt därifrån i alla fall!!Jag är nog en drömmare av födsel och ohejdad vana...lite konstnärskänslig, full av drömmar och tankar om hur livet skulle kunna få vara utan större protester...och drömma är ju nyttigt...en rättighet rent av!!! Men för att förverkliga en dröm ska man kanske hejda för vilda tendenser och försöka plocka fram något av det där tråkiga, organiserande jag:et som också har en liten plats därinne. Den där delen i mej som besitter kunskap i organisationsuppbyggnad, affärsstrategier, budget, regelverk o.....ja ni vet....den mindre spontana och fantasieggande delen i företagande! ( JA, trots blondheten, jag har faktiskt läst på universitet XD) Så det gäller nog för Chefs-Jess att rycka in och styra upp planeringen lite för halvkaotiska konstnärs-Jess så hon ångar på med små steg...och se till att dom har fått ut tydliga snöpinnar, av det oranga omissbara slaget. För även om resan är det roligaste på varje äventyr så är målet en viktig del denna gången ;S Så håll tummarna och häng på när ni får chansen....nu e det på G....yiiiihaaaaa!! XD Full halvfart mot det som komma ska... X`D
Kramen till mina finaste =*

Motstå Mode-Mussolini´s!!

Det där med mode är inte riktigt min grej. Jag kan inte för mitt liv begripa vad det är som får folk att helt galet köpa och ta på sej kläder som dom varken tycker om eller passar i för att nån dåre till modewhat-ever sagt att det är modernt! Värst är det nog när folk köpt nått modernt, som dom verkligen vill ha...och inte passar i det...och frågar "Vad tycker du om mina nya....?" VAD svarar man?? Ska man ljuga för att göra människan glad...och så kan hon eller han vandra vidare och se bedrövlig ut?? Eller är man ärlig och kanske sårar en människa som trodde hon var fin??
Det är ju faktiskt så att allt mode inte passar på alla människor!
Min själ vrider sej i plågor när jag ser dessa "modeslavar" trycka ner sej i kläder som aldrig var avsedda på just den kroppen...och dom har absolut ingen självinsikt i att det inte ser bra ut. Eller vet dom kanske, men struntar i det bara för glädjen i att vara "inne"...? Det borde vara förbjudet för affärer att sälja kläder utan att ge kunderna klädråd från licensierad stylist före försäljning!!
Kolla bara in åtti-tals modet...finns det NÅN som faktiskt gick i kläderna FÖRSTA gången de var moderna som ärligt kan säga att det var snyggt ens DÅ, från första början??? NEJ!!! Och sorry alla modebloggare, men det är fortfarande inte snyggt...inte ett enda dugg! Posh Beckhams enormus axelvaddar....ytterligare ett exempel på mode gone wrong..!! Det är inte snyggt nu, det var aldrig snyggt för tjugo-trettio år sen heller, och det finns knappt en enda människa i världen som bär upp ett par axelvaddar på ett snyggt vis, och definitivt inte ett par extremt överdimensionerade!!
Nä jag fattar inte mode...själv köper jag kläder jag gillar, utan allt för stora funderingar på vad som är det senaste...passar det min kropp och min plånbok så ;)) Sen kan väl även jag...eftersom jag avskyr att prova kläder i provrum...vara lite av en storleksoptimist och både få hem för stort och för smått - till Klanens glädje när det framkommer vid provning hemma ;) Jag är även en "sucker for second-hand"...jag älskar att botanisera bland gamla, bekväma, avlagda kläder!! Och skor!! Och hattar!! Är mäkta avis på den galne hattmakarens (Johnny Depps) underbara kreation!! Dessutom... i dessa affärer där finns allt och lite till...udda storlekar, udda mönster o modeller, udda smycken, en förklädd guldgruva!!
Som sagt...jag förstår inte modehystrin, som strävar efter konformighet...den påminner om hur diktaturer uppstår om ni frågar mej...därmed inte sagt att det är fel att älska kläder, men gå ut och skapa era egna unika moden istället för att ta order från nån som tror dom sitter inne med den absoluta mode-kunskapen!! Dissa alla Mode-Mussolinis!!

Kramen till mina finaste =*

Bli vuxen..eller bara äldre!!

Jag älskar att fylla år...oavsett vilka siffror man får på sina grattiskort så tycker jag det är jättekul. Vi har alltid haft stora kalas i familjen, så när jag flyttade hemifrån tog jag givetvis detta med mej...och upptäckte då att många människor firar bara stort om dom "fyller jämt". Va tråkigt...>=-S
Då föddes Jess årliga 25-års kalas, varje år när katterna ränner fyller jag 25! Första året var det verkligen en traditionell 25 års fest, egentligen inget speciellt alls...mer än jag köpt mitt första par utsvängda jeans med skitlåg midja! Pretty fly for...en 25 årig tvåbarnsmamma ;))
Året därpå var det dax igen...denna gång inföll festhelgen den 24:e mars, och simsalabim, så var det årets tema bestämt...vi skulle fira JUL!! Jojemensan...vi fixade Janson och skinka, rullade köttbullar och stekte prinskorv, julgranar och adventstakar for fram ur garderoberna. Vi till och med sprayade fönstren med fusksnö..."GOD JUL" och "TOMTEN SER DEJ". Och alla deltagare fick dra på sej mekkar-overall och tomteluva!! Vilket party!!
Ett annat år inföll festhelgen den 21:e så det året var temat midsommar!! Vi bjöd på sill och nubbe och JA...nypotatis...från Cypern. Till och med kransar fick vi till...av påskliljor XD
Förra året firades födelsedag på kurdiska nyåret...så temat var givetvis...nyår!! Uppsnitsade till tänderna sjöng vi kareoke och dansade loss på lokal och en av mina fina hade dessutom fått krängt på sej långa handskar dagen till ära ;)) Underbart!!
Även i år firas födelsedag...denna gång är temat ROCK, och alla närmast sörjande ska i bästa rockerstil på lokal för Getas Popquiz, god mat och sen rockas det loss till Björn Rosenström och KLÖS...!! Har försökt få min man att gilla idén med spandexbyxor, men det verkar som jag får ge mej...kanske jag kan få ner honom i ett par i skinn i stället...jag menar, nån present är man väl värd XD
Tio års 25-års firande har tagit oss genom många tokteman, galna underbara människor och massor av bus, särskillt på barnkalaset... XD Vill därför passa på att tacka alla som nån gång varit med på våra 25-års kalas - ni har gjort det roligt att fortfarande fylla år...och vi har ju många fler 25-års dagar...och teman...att fira för som dom säger "Growing old is ineviteble..Growing up is optional" XD
Väl mött och kramen till mina finaste =*

Hästkrafter...nä, hästkrafter!!

Tjejer och hästar...vad är det som gör att folk per automatik kopplar ihop dessa båda?? Själv när jag ingen större förtjusning över dessa djur, har aldrig gjort och kommer nog aldrig att göra...men ändå har man vid ett par tillfällen gjort sej till och följt med kompisarna och utsatt sej frivilligt för den förnedring det innebär att rida när vare sej ryttare eller häst är särskillt tjänstvilliga...hrmmm ;) Första gången var i tioårsåldern. Vi var ett gäng tjejer som cyklade till nått hästställe där vi fick lov att plåga två små ponnyer med vår omsorg och kärlek. Vid just detta tillfälle var den ena ponnyn lite grumpy så jag blev ombedd att leda undan honom...vilket visade sej lättare sagt än gjort. Hästgrabben stod där han stod...trots att liten Jess spände musklerna duktigt.
- Nänä, stå där då din dumskalle....skulle jag kanske inte sagt för DÅ fick hästeländet plötsligt luft under hovarna och plöjde fram...rakt över liten Jess...sen vidare över ängen, med Jess krampaktigt hängandes i grimskaftet....tjoooohoooo!!! Den mysiga häst-stunden gav en torso i regnbågens alla färger...samt en svårsläckt misstro till hästars goda vilja...

Nästa gång jag skulle försöka närma mej en häst var under gymnasietiden, på Munkagård, då vi skulle lära oss köra med häst i skogen...hästen som arbetsdjur alltså. Skit tänkte jag...kommer aldrig att funka...men det gjorde det, till min (och hästarnas) stora förvåning. I min stund av triumf fick en kompis mej att lova följa med henne till stallet, då hennes pojkväns häst behövde ut och rastas. Så här i efterhand borde jag kanske tänkt ut att jag och pojkvännens tävlingshäst bara kunde sluta på ett sätt, dvs långt ifrån bra!! Jag har aldrig, varken förr eller senare, varit med om att en häst hoppar rakt upp och ner, på fyra-fötter...som en studsboll...boink, boink, boink! Långt upp i luften satt jag fast med fötterna i skinnremmar på ett enormt djur som hoppade och krumbuktade under sadeln....vars enda önskan var att skicka iväg mej i en vid båge till månens baksida...
- Aaaaaaaahhhhhhhh.........., var det enda jag kunde få ur mej samtidigt som fingrarna krampade i manen på hästskrället!!
- Håll i dej, vrålade kompisen nånstans i paddocken!
Hålla i mej...ja, men det var väl ett bra tips....va f-n trodde hon jag gjorde...låg i solstol och slappade?? Efter vad som kändes som en evighet lugnade tillslut hästen ner sej...kompisen kom rusandes och allt jag kunde säga var det heliga mantrat:
- Jävla hästfan....helvetes jävla hästfan......
Min ädla bakdel kommer fortfarande ihåg hur den resan kändes...jag måste haft blåmärken och utgjutningar i veckor, för att inte tala om innan jag kunde sitta ordentligt på en stol!!
Det känns lite överflödigt att nämna att jag inte gått nära nått från hästsläktet sen dess...det räcker att se dom ståendes i hagarna, lojt tuggandes på sina grässtrån så reser sej nackhåren på mej. Njaäääeee...jag håller mej till helt andra hästkrafter, som är lite lättare att kontrollera...som förra pojkvännens mc, våran Pontiac Firebird Trans Am...eller rent utav nyförvärvet Honda NSX med kompressor...
Pålitligt och tryggt!!! ;))

Kramen till alla mina finaste =*

Kära bekymmer!!

Ikväll har tv: gett en ordentlig kontrasternas afton! Startskottet gick med Melodifestivalen, laddade till tänderna med ostbågar, choklad och dricka hölls här både tummar och tår för dom olika favoriterna.
- Åhhh, hur kunde dom rösta fram Pernilla....?
- Ahhhhh, där försvann Underbar.....
- Nääääeee....var den där låten verkligen sämre än Timotej...??
- Haaha, tänk att Pernilla Wahlgren är snyggare utklädd till Kristin Meltzer än på scen!!
Ja, ni vet hur pratet (läs vrålen o hojtandet) går när det är Melodifestival. Åsikterna svajar höga som monstervågor och alla vill att deras favvo ska gå vidare...med en del osämja som resultat - så det är tur att man innerst inne VET att man faktiskt älskar varann ;))
Sen slängs man från detta glam och flams program rakt in i fasorna som utspelades 11 september när WTC kollapsade. Helt plötsligt hamnar diskussionerna om fula kläder, frisyrer, för mycket eller för lite smink samt Dolph Lundgrens tvåhjuling i lite annat ljus... Som förstelnad sitter man med blicken limmad mot rutan och glor tills sista bildramen tonat ut, men man tar knappt in storleken på katastrofen fullt ut i alla fall. Samtidigt som man skäms lite lätt över sina fjuttiga ilandsproblem, trotsiga barn, kvarglömd mjölk på diskbänken, röd bh i vittvätten....hrmmm...
Det är nyttigt att få sina bekymmer satta i nya perspektiv...dom blir så annorlunda och nästan små och obetydliga då... Men samtidigt så är ju mina bekymmer just det - mina!! I detta livet, i detta nu finns jag och mina bryderier...som för mej och med mina ramar mätt har en viss storlek som motiverar en viss styrka på känslan...eller hur... Att dom inte innebär att någon dör, skadas eller drabbar tusentals gör inte mina bekymmer mindre värda. Men å andra sidan, när dom blir satta i nytt perspektiv så ser man att många bryderier man har inte är så besvärliga eller hemska som man från början föreställde sej heller. Jag börjar få kläm på uttrycket "kära bekymmer"...;))

Så nått vettigt har man väl tagit in mellan glitterklänningar och betongsplitter...man får gärna ha bryderier i huvudet, men man ska inte göra dom större eller besvärligare än dom behöver vara! Fast...hur dom lyckades få Pernilla Wahlgren snyggare utklädd till Kristin Meltzer än när hon uppträdde lär gnaga i hjärnan ett tag... XD

Kramen till mina finaste