Sitter framför datorn och ser förnöjsamt snön åter falla ner i...nåja, inga enorma mängder...men ett par centimeter har lagt sej än så länge, och det fortsätter dala ner.
Klurar lite på hur sentimental man hunnit bli i takt med att ljusen på födelsedagstårtan ökat...?! Tittade på Spårlöst på kanal 4 och det tog inte många minuter in i programmet innan stora vattenspridaren drog igång, likadant när man försökte se operation smile....hopplöst... X´(
Inte ens Året med kungafamiljen gick man fri från utan jag fann mej själv storböla och snörvla när de kom till Prins Daniels tal till Victoria på bröllopsdan...whaaaat?? Jag som inte ens är royalist...
Är det åldern som gör en helt hopplöst sentimental och bölvänlig...eller kan det vara ett sätt för kroppen att göra sej av med de senaste årens sorger?? Dom har ju varit några stycken, både oväntade, hastiga och tragiska. Never mind...oavsett anledningen är det skönt och renande för både hjärteskav och själ, på nått lite skamlöst sätt. Men visst känns det liiite bättre att tänka tanken att man rensar det som finns innuti för att läka, snarare än att man bara är ett soft snörveldjur...som börjar bli ålderssentimental ;))
Nåja, nu kommer snart älskade mannen hem från jobbet. Är nog bäst att jag tar mina svullna, rödgråtna ögon och rinnande snörvelnäsa och kryper till kojs så han inte tror jag fått århundradets allergichock och ringer efter ambulans, för det vette katten om han tror på att jag lipar över reprisen på Kronprinsessbröllopet... XD
Mer läkta hjärteskav åt folket...
...och stora raggsocksfotade Jess-kaffe-kramar till alla mina fina =*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar