En dag blev det översvämning i den lilla byn. Många flydde men en man gick upp på taket för att undkomma vattnet. Han sa:
– Jag flyr inte, Gud kommer att rädda mig.
Vattnet steg och steg. Plötsligt kom en man förbi i en kanot, han sa:
– Hoppa i kanoten, jag ska rädda dig.
– Nej, sa mannen, Gud kommer att rädda mig.
Vattnet steg ytterligare. Då kom det plötsligt förbi ett par i en motorbåt. De sa:
- Hoppa i båten, vi ska rädda dig.
- Nej, sa mannen, Gud kommer att rädda mig.
Vattnet steg ytterligare och nådde nu upp till skorstenen. Då fick mannen se en helikopter som kom flygande.
– Jag ska rädda dig, sa piloten, ta tag i repet som hänger under helikoptern.
– Nej, sa mannen, Gud kommer att rädda mig.
Vattnet steg ytterligare och mannen drunknade. När mannen kom upp i himlen frågade han Gud:
– Gud, varför kom du inte och räddade mig? Gud sa:
– Jag försökte, jag skickade både kanot, motorbåt och helikopter…
Sensmoralen, ja den är lika öppen för tolkning som allt annat här i världen...sätt inte all förtröstan till en osynlig kraft...ta chansen när du får den...snöa inte in på en sak...ja, listan fortsätter...
Jag bara hoppas att det kommer en kanot till mina fina som har det kämpigt just nu ...
...och att de hoppar i när den kommer!
Mer compeed åt skavande hjärtan...
...och stora xylocainkramar åt mina fina =*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar