tisdag 14 december 2010

Stormens öga or WHAT..??


Trodde lugnet lägrat sej över klanlivet, och såg fram emot ett ufriskt utomhus-lusse-firande på Taggtrådens dagis, med samtliga klanisar med...men ack vad saker kan ändras i racingfart.
En timme innan Lussegalejjet börjar ringer stora dottern och vill bli upphämtad vid Bagheerahallen eftersom en av kompisarna hade svårt med andningen...givetvis drog Peter iväg och kvar var den blivande Lucian, en TröttViggo och den ömma modern som febrilt försökte få nån slags ordning på utstyrslar, ljuskrona, batterier och glitter i mängd samtidigt som en gnagande undran vaknade över vart äldsta sonen blivit av efter skolan, som slutat en timme tidigare...??
Och minutrar blev till kvartar som blev till mer än dax att ta sej till dagis, så utan vare sej pappan, Mimmi eller Isse fick den ömma modern jaga ut motsträvig son och lycklig Taggtråds-Lucia till bilen och sladdade iväg till ett välfyllt dagis med överparkerad parkering...*ghaaahhh* skogstokig mamma höll på att smälla av innan bilen fick gjorts av med...och fortfarande inte en signal från någon av de andra klanmedlemmarna trots uppringda mobiler!
In på dagis, på med utstyrsel, ut på gården och riggade kameran på stativ...för hur som haver skulle den fanken i mej tas bilder på lilla taggisens debut som Lucia!! En mormor dyker så upp, och i sista stund en andfådd pappa...som det visade sej hade fått skjutsa tre tjejer till akuten då stackars EmMe inte kunde andas, och där var de kvar! Ja då hade mysteriet med försvunna mannen och saknade dottern löst sej...återstod bara att ta sej igenom ett snorkallt lusse-lelle för att sedan kunna lokalisera en förlorad son då...(o.O)
Men tillslut hemma hos mormor Voff, med lite kaffe i den frusna moderskroppen och idogt telefonerande till klasskompisar, när endast det där telefonsamtalet till polisen återstod...det där man hoppas man aldrig ska behöva göra...DÅ svarade äntligen den förlorade sonen på sin mobil, och meddelade sorglöst att han var ju hemma hos sin far i Halterton...och jag lovar...det var inte enbart gulliga, snälla saker han fick in i sitt öra!! Inte exet heller när han kom till luren!!Samtalet är svart, svart, svart cencur på, men kan säga så mycket som att det står ibland så fullkomligt glasklart för en VARFÖR ens ex är just EX (o.O)

Efter denna ofrivilliga och känslomässiga Hangover-liknande åktur i livet tyckte faktiskt den ömma modern att hon var värd en BIG ASS CAMPINOPIZZA, det tyckte klanen oxå...så så blev det, sen hemfärd till Dayhill...and thats the end of Lucia för i år!! Hoppas nästa bjuder på stilla glöggsmutt, peppriga kakor och en större parkering XD

Värmande yllekram och kärlek till alla mina fina =*

Inga kommentarer: