Walk the line...

Vissa dagar är lite bättre än andra, andra dagar kan vara riktigt, riktigt toppen...medans återigen vissa är absolut strutsvarning på. Jaaa, kan jag bara få köra huvudet i sanden och glömma att denna dag nånsin existerade....ni vet....blä =P

Mycket är upp å ner i Klanlivet...njae, kanske inte bara i Klanlivet, verkar vara livet överlag när man pratar med sina fina, men hur som haver...en enorm, ofantlig trötthet över sakers varande infinner sej stundoms och det känns lite som man håller på att förlora greppet om förståndet på nått vis...man har kommit dithän att man skrattar eländet i ansiktet och ropar "kom igen då...släng på lite mer sorg o bedrövelser när vi ändå går på knä här nu"...linjen mellan geni och galenskap ska ju vara tunn sägs det. Kan undra när änden är nådd...har man vid det laget förvandlats till en fullblodsgalning, eller kommer man fortfarande vara tok-Jess-light...
O_o
Tackar i vilket fall min skrattvänlige morfar för min humor och förmåga att lägga upp ett galet asgarv mitt i skiten XD Det som inte dödar...härdar...

...och kramen till alla mina fina =* All kärlek till er!!