Min stora son är, utseendet till trots, nått av det snällaste som går i ett par snedslitna skor. Under det svarta håret och punkerstuket klappar ett hjärta av guld...särskilt för djur! Men det verkar som att någon av katterna i Dayhill inte riktigt litar på det...ett med jämna mellanrum återkommande fall av katt-mobbing har upptäckts i hans rum, i olika former som tex kattkräk, en pisspöl, sönderklösta kläder...
Och idag vaknade sonen upp till en helvetisk stank á lá Värö Bruk...japp, apblä...bara en sån sak kan ju sabba hela morronen för en trött och sliten gäspare. När han gnuggat lite av sömnen ur ögonen upptäcker han att...tja, nån av katterna förhoppningsvis, annars har vi ett gigantistk problem...har lagt en redig kanelkringla av skit på hans jacka som blivit neddragen på golvet!
Vad den söta lilla varelsen som är min son uttryckte just då, när verkligheten slog till...ja det tänker jag inte sätta på pränt =) Kan bara säga att svaveloset efter den halangan torde utplåna skitlukten med bred marginal... (o.O) Återstår nu att ta reda på vilket av de skeptiska djuren det är som känner att en sån här present är den rätta att uppvakta med. (X_x)
Mer odisskriminerande katter till Dayhill...
...och stora Liljekonvalj-Ajax-doftande kramar till mina fina =*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar